Vid 20-talets inträde kände jag en allt större längtan till ett konstnärligt uttryck som är mer subtilt och lågmält, som rör sig bort från kraven på kommunicerbarhet och mening. I det försöker jag utveckla något som inte är beroende av intressanta frågeställningar och teman och söker mig till naturens naturens anspråkslösa motiv, där jag inspirerats av konstkritikern och konstpedagogen Herbert Read, som menar att "varje konstnärs stil, i mån den troget uttrycker sitt väsen förmedlar väsentliga budskap". Att arbeta med friluftsmåleri blir ett sätt attt komma bort från reproduktionen och omarbetningen av redan existerande bilder, där jag istället går ut i naturen för att kunna få direktkontakt med motivet.

Målet var att hålla på i tio år och när jag fyllt femtio skulle jag vara en erfaren, säker och frigjord målare. Men efter ett år insåg jag att min stil inte hade utvecklats tillräckligt mycket och la ner hela projektet.

Idén till arbetet formulerades i texten Fruktstilleben på tåg, en novell som publicerats i Det grymma svärdet nr 35.