START I ARBETEN I CV I PRESS I KONTAKT I BOKBÅL FÖRLAG I BLOG
MAGDALENA NORDIN
   

 

 

 

EN UNDERLIG KÄNSLA ATT LÄMNA DET AKTIVA ARBETET PÅ POSTEN

 

Postade objekt. Allt som visats har gått fram i posten.

Visades på Galleri 21:25 Oslo, 2006.

Projekt i samarbete med Ulrika Westergren och Kai Kai-Otto Melau.

Utställningen bestod av postade objekt samt boken En Nordisk Postkrönika.

En Nordisk Postkrönika visades 2010 på Kalmar Konstmuseum i utställningen Svensk Konceptkonst.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

En Nordisk postkrönika. Utgiven på Bokbål förlag 2006. Texten på omslaget är handtryckt med blybokstäver. Begränsad upplaga.

 

PRESSREALESE

Så var vi där igen, vid den näst intill atavistiska diskussionen om konstens vara eller icke vara. Om konsten nu ändå skall vara – hur skall den då vara beskaffad?

Diskursen handlar – som vanligt? – om den samtida konsten som ett avståndstagande och en fullkomnande frigörelse från den goda smakens tyranni. Det handlar om att den triviala tanken inte kan räddas genom fager form. Det handlar även om komiken som ett tämligen underskattat vapen.

Den ytliga fyndigheten eller provokationen är, i sann patafysisk anda, alltid förmer än platt retning. Eller; är det, i sann postmodernistisk anda, trots allt blott och bart fråga om yta? Et cetera och så vidare.

Magdalena Nordin och Ulrika Westergren har mellan åren 2002 och 2005 postat diverse föremål till varandra. De avsända objekten var till sitt antal omkring 70 stycken och bestod av bland annat ett påslakan, ett knäckebröd, ett skärp, en plasthandske, en kniv, ett apoteksrecept samt ett kassettband (det sistnämnda med inspelad adress). Flertalet objekt nådde adressaten. (För den hugade kan dock nämnas att det inte är görligt att posta en tömd ölburk eller ett frimärke med enbart adress.) 

För att parafrasera Roman Jakobson: Vad gör ett agerande till konst? Tja, konstitutivt i det konstnärliga skeendet är att en avsändare sänder ett meddelande till en mottagare. För att kommunikationen skall kunna fungera krävs en kontext att referera till och en för avsändare och mottagare gemensam kod. Utöver detta fordras en kontakt, det vill säga en fysisk kanal som möjliggör avsändarens och mottagarens fortsatta kommunikation. I den ovan nämnda verksamheten finnes uppenbarligen avsändare och mottagare. Dock är själva meddelandet exkluderat – adressaten och adressen utgör den egentliga, väsentliga informationen. Kontexten och koden är – tja, k-o-n-s-t-i-g. Det enda tillförlitliga i aktiviteten är kontakten, här representerad av posttjänstemannen. Måhända kan En underlig känsla av att lämna det aktiva arbetet på posten ses som en hyllning till dessa oförvitliga tjänstemän – eller måhända inte.

Kai-Otto Melau, fotograf utbildad vid Robert Meyers Kunsthögskole, har förevigat de avsända objekten. Melaus fotografier, de adresserade föremålen och boken

En nordisk postkrönika. En nationalhistorisk beskrivning mellan 1947 – 2006 (utgiven på Bokbål förlag, Stockholm) utgör tillsammans utställningen En underlig känsla av att lämna det aktiva arbetet på posten på galleri 21:25 i Oslo. 

Stockholm i oktober 2006

Lili Von Wallenstein

Förläggare, författare, forskare

 

Övre bild: Gummihandske i glasomter. Nedre bild: Postat lakan.

 

Inlaga En Nordisk postkrönika.