 |
|
Medverkande:
Egil Helgeland
Isak Hall
Jens-Joakim
Waldenström
Johannes Nilsson
Jonas Eliasson
Lili von Wallenstein
Mats Kleberg
Maud Fors
Sara-Vide Ericson
Grafisk layout: Magdalena Nordin
ISBN 978-91-86385-28-6
|
Identitetens yttersta gräns
Lili von Wallenstein
1.
Hunden ylar när jag går och hämtar tidningen. En av grannarna stirrar på mig från snåret där skogen börjar. Vid köksbordet läser jag om Varberg, Nora, Ytteröra och Piteå. Allt som berättas är alltför långt bort, ändå helt nära. Landmilen sträcker sig bort, förbi, bortom mig. Ändå: allt är välbekant, många gånger förutsägbart. Ibland övermannas landet, tanken, jaget av något helt nytt. Jag fortsätter läsa för det här är vad jag är. Jag fortsätter skriva för det här är vad jag är. Jag fortsätter gråta för det här är vad jag är.
Jag fortsätter läsa för det här är jag. Jag söker det jag redan vet. Jag söker det som berättar om en trakt jag redan känner. Jag vet precis vilka människor det skrivs om. Jag vet precis vilka människor som skrivit texterna och jag vet precis vilka som läser samma texter som jag.
Teveprogram. Lokalsidor. Rikssidor. Familjesidor. Kultursidor. Serierna. Krönikorna. Artiklarna. Ledarna. Essäerna. Böckerna. Tidskrifterna.
En biografi om Adolf Eichmann ligger uppslagen på bordet. Jag läser om ondska. Jag läser om lögner. Jag läser om att fly från sitt öde, om identitetsväxlingar, ansikten, skuld och straff.
Jag minns min barndom. Silversked i munnen. Sidentyger, mässing, polerat trä, pokaler, samtal.
Allt är vilsenhet och återvändo.
2.
Vi bär med oss detta på resan. Vi går in i trånga gränder. Vi översvämmas av allt det som är omkring oss. I detta ljus blir vi själva mycket tydliga. Inga faktaredovisningar kommer att följa, inga deklarationer, inga objektiva sanningar. Strukturerna har strötts ut och vi kan bara följa dem: spåren av identitet.
Det finns sätt att leva på. Det finns sätt att förhålla sig till andra individer. Vi kan se andra och fortfarande förbli oss själva.
Sorlet från samhället tränger upp till mig på verandan. Från våra tempel hörs utropen, skriken, samvaron. Snart ska morgonen vara avslutad. Snart ska samtiden ta vid.
3.
Identiteten är alltid med mig. Identitet är en kronisk värk. Vi har vant oss. Vi låter den arbeta åt oss. Vi bjuder in den i hemmet. Vi förlovar oss, gifter oss, förökar oss. Identiteten låter oss se, lära, läsa och förstå.
4.
Identitetens yttersta gräns ligger här, i en tillvaro som inte berättar något om framtid eller omvärld. Vi köper anteckningsblock. Vi läser tidskrifter. Vi bildar oss. Vi förökar oss. Vi letar bland raderna, letar bland siffror, annonser och ord, hittar slutligen referenspunkter för vårt vetande och för vår existens. Vi går på främmande gator i främmande länder, handflatorna sträva av luftföroreningar, svärtan under naglarna, i näsan och strupen. Vi kan inte värja oss mot oss själva. Vi kan inte värja oss mot euforin att vara dem vi är.
Identitet är inte nyhetsnotiser. Identitet är förlust av övriga möjligheter. Identitet är att tyda sitt främlingskap. Identitet är kalla nätter och frånvaro. Identitet är gråtmild förflutenhet och oviss framtid. Identitet är yttringar av mig själv, av dem, av oss.
5.
I Sebaot utforskar Bokbål förlag under ledning av Johannes Nilsson den nordiska identitetens möjligheter och begränsningar. Vi tackar för alla bidrag, publicerade såväl som icke-publicerade.
Med förhoppning om en läsning fylld av frågor och motstånd
Bokbål förlag genom Lili von Wallenstein |
|
